Igår var jag och Viggo på träff med vår föräldragrupp, temat var mat och sömn. Jag säger i början typ ” Vadå sömn? Vad är det för något?” och några skrattar lite men inte asmycket liksom. Sen när vi börjar prata visar det sig att ALLAS barn utom mitt och ett annat sover HELA nätterna????
Vad i helvete? Trodde vi var IN THIS TOGETHER?????
Blev verkligen chockad, trodde det var en generell grej för alla att man inte fick sova första året. Det visar sig sedan att ALLA mammor till de barn som sover bra ger ersättning, Jag och andra mamman till det enda andra barnet som inte sover var de enda som ammade. Såg en tråd i den föräldragrupp jag är med i på Facebook om samma ämne, och där uppdagades samma mönster.
Är så desperat efter sömn just nu. Kan fantisera om hur det skulle kännas att krypa ner i sängen på kvällen och inte vakna förrän det är morgon. Mmmmm. sängkläderna som blivit varma efter kroppens hetta hela natten. Kanske har lite morgongrus hunnit samlas i ögonvrån? Håret är stelt och format efter kudden. Kanske lite torrhet i munnen från att inte ha druckit på hela natten?
Inte vet jag. Det var så länge sen det där var min verklighet, så kan som sagt bara fantisera.
Viggo är ju sex månader nu och visar verkligen stort intresse för mat. Allt han får smaka är jättespännande. Han tar dessutom flaskan väldigt bra, tycker det är spännande att hålla i den själv. Jag älskar att amma, verkligen alltså, tycker det är så smidigt och känns betryggande att veta att han får i sig allt nyttigt ifrån bröstmjölken. Men hur länge är det värt att plåga sig själv av bara den anledningen? Slutar vi amma skulle dessutom min sambo kunna ta hela nätterna på helgerna, och det skulle verkligen vara en game changer för mitt välmående. Vill inte gå för fort fram med mat så att han blir hård i magen, och känns lite onödigt att börja med ersättning när vi gått såhär länge utan. Dessutom är det ju ingen garanti att han sover bättre bara för att vi inte ammar, och då har vi ju slutat ”i onödan”.
Vet verkligen inte hur vi ska göra. Men någonting måste vi göra för jag går på knäna alltså. Han vaknar på riktigt typ varje timme hela natten och jag börjar tappa fotfästet lite.
Senaste kommentarer